Hjälp

Smärtan har inte gått över och nu är det illa att jag verkligen kämpar med att gå med hundarna. Men. I pappas förråd hittade jag farmors rullator sparkcykel. Så nu ska jag börja använda den för det är smärtsamt att gå. Hundarna får bra motion och jag får luft.

Annars rullar allt på. Är mest hemma och vilar. Har gjort ett litet hundträningsrum där jag kör nosework med Eyvind och Tuva, tränar rally med båda (såklart en och en när jag kör 10 minuters pass) och lillan, Solvi henne tränar jag följsamhet i koppel, halsband och sele.

Det är så kul att se, nu när jag har 3 hundar så leker de alla med så mycket med varandra. Eyvind är mer sig själv, busig och pigg igen, men han har en stor integritet. Det har inte Tuva och Solvi. De ligger gärna bredvid varandra. Men eftersom de inte är ute så mycket nu när valpen är liten och jag är så dålig så springer de järnet i vår avlånga våning. De har jättekul så det gör mig glad.

Jag hoppas bara att något smärtstillande hjälper mig så jag kan ha ett normalt liv och orka leva.

Jag har skrivit in i kalendern min vilka utställningar jag ska med Solvi och ev några rallytävlingar med Eyvind. Är fortfarande envis gällande diplomet som jag vet att han kan få! Sen Tuva ska jag röntga och ser allt bra ut blir det en agilitykurs med henne. Men jag hoppas att jag kommer fixa det framöver, för det här är ju verkligen min hobby, mitt liv. Eyvind öppnade upp mig för hundträning och tävlingar.. Jag vill orka det! Jag är inte religiös men jag ber ändå till någon där upple att jag ska få hjälp.

En fågel flög in i huset en dag och Eyvind och Tuva vart helt tokiga. Stackars fågeln vart nog stressad men jag räddade den! Jag fick den att sitta på en pinne sen öppnade jag fönsteret och så flög den sin kos.